Västerländsk skönlitteratur och filmer är oftast dramaturgiskt uppbyggda på precis samma sätt. Det som inte följer normen kommer troligen uppfattas som underligt och annorlunda.

Anslag / inledningSyfte att fånga läsaren, bör innehålla en huvudperson, miljö/genré/berättande markör, vad huvudkonflikten är. Kort och komprimerad, ej mer än en halvsida.

PresentationSyfte att ge läsaren den info som krävs för att följa med i berättelsen. Vad som är på väg att hända, sådant läsaren behöver veta runt huvudkonflikten. Det läsaren behöver veta runt karaktärerna för att veta varför hen är som hen är eller beter sig på ett visst sätt. Du ska inte längre fram i texten behöva stanna upp och berätta grunderna för läsaren.

FördjupningSyfte, här sparkar berättelsen igång. Utveckla karaktärerna och huvudkonflikten. Du kan ta tid på dig, men drar du ut fördjupningen för långt så blir berättelsen långrandig.

UpptrappningSyfte, bygga upp spänning utan att avslöja för mycket. För att läsaren inte ska lägga ifrån sig boken eller byta kanal.

Lösning/KlimaxSyfte, presentera en upplösning som ger läsaren den känsloupplevelse du eftersträvar. (ex. Bossfight, Giftermål, Hittar skatten)

Avtoning/AvrundningSyfte, knyter ihop lösa trådar, svarar på frågor som hänger i luften.

Flera dramatiska kurvor på varandra

I en novell finns antagligen bara en dramatisk kurva. I längre manus och på filmer så sammanfogas flera dramatiska kurvor till varandra som ett vågmönster. De nya anslagen presenterar nya problem, presentationen kanske introducerar nya karaktärer, det nya problemen eller utmaningarna fördjupas och trappas upp för att så småning om leda till en ny upplösning. Den nya ”vågen” avrundas och ersätts av en ny.

Tre saker att tänka på

  • Det är viktigt att berättelsen följer den dramatiska kurvan. Om berättelsen inte följer ett vågmönster med en upptrappning så blir berättelsen ospännande och tråkig.
  • Om berättelsen enbart stegrar sig eller bygger på ett enda långt klimax så blir den efterhand jobbig och påfrestande.
  • Om du skriver ett längre manus så låt vågorna växa i styrka. Du vill inte blåsa av allt krut i början och låta läsaren bli sittande med en bok som blir mindre och mindre spännande desto längre in i manuset du kommer.